2018-07-23

Förkunnare med intresse för datateknik

Foto: David Castor

Under augusti månad tillträder David Castor tjänsten som Noreas
missionsledare. Han längtar efter att få förena sitt stora intresse
för datateknik och sin kallelse att förkunna. David har lång erfarenhet
av ungdomsarbete och brinner för att nå ut med evangeliet till nästa
generation. Här får vi stifta närmare bekantskap med Noreas nya ledare.

På väg till Galthult utanför Röke i norra Skåne. Den valda vägen är
nog inte den snabbaste, men garanterat den vackraste. Det är vår
och påskliljornas tid. Vid sidan om den kurviga grusvägen går en
flock alpackor. Det är ett exotiskt om än något främmande inslag i det
skånska kulturlandskapet. Jag ska besöka vår tillträdande missionsledare,
David Castor, som bor mitt ute på landet tillsammans med sin fru
Anna-Klara och sonen Silas. Bakom huset skymtas en damm och i trädgården
vårstädar svärföräldrarna. Jag är nyfiken på vem vår blivande
missionsledare är och har fått i uppdrag att göra en intervju.

Formad av sin uppväxt
David växte upp på Hjälmareds folkhögskola, strax utanför Alingsås.
Skolan drivs av EFS.
    – Eleverna kom och gick i vårt hem. Min pappa var ju officiellt lärare, men
han var lika mycket inofficiell själavårdare och kurator, berättar David.
Skolan ligger naturskönt och miljön förmedlade en speciell trygghet för
barnen som bodde där.
    – Jag tänker ibland att det styr mycket vem jag är. Det märker jag ju
även på mina barndomsgrannar och syskon. Vi ser världen på likartat vis.
Han har svårt att sätta fingret på vad det egentligen är som har format
honom, men efter en stund säger han eftertänksamt:
    – Jag fick växa upp i en miljö som präglades av den kristna personalen
på skolan. Det innebar trygghet och en självklarhet att tron var en del av
livet. Det i kombination med att alla som kom i kontakt med skolan pratade
om hur vackert och bra det var, gav en stolt och värdefull känsla av att ”Här
bor jag!”.
Som barn var David alltid omgiven av många människor. Skrattande beskriver
han hur gott det var att somna i soffan när de vuxna satt och samtalade.

Kallad till att predika
När det var dags att välja bana i livet var det självklart att det skulle bli
något med datorer. Efter gymnasiet blev det studier vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg, trots att han hade börjat ana en kallelse till att predika.
    – ”Jag läser väl lite teologi vid sidan om, så kan jag ju fungera som
lekmannapredikant”, tänkte jag. Det var tidigt 90-tal.
Men efter ett år på Chalmers behövde jag pröva kallelsen lite djupare.
Jag hade blivit tilldelad vapenfri tjänst så jag skrev till vapenfristyrelsen
att det nog skulle passa att bli inkallad nu, säger David som tror att få, om
ens några, självmant skulle be om en inkallelseorder.

Under följande år blev kallelsen styrkt. Efter den vapenfria tjänstgöringen
avbröts studierna vid Chalmers och istället blev det teologi vid Johannelunds
teologiska högskola i Uppsala. Vid något tillfälle hade han nämnt att
efter prästvigningen ville han hamna högst fem mil från västkusten. Det
blev Eslöv. Efter pastorstjänst i Eslöv bar det iväg till Röke.

Längtan efter missionsarbete
Sedan dess har nio år passerat och tanken på att det är dags för ett nytt
steg har infunnit sig. David och Anna-Klara har burit på en längtan efter
någon form av missionstjänst, men inte vetat riktigt var eller hur. Men en dag,
när han hittade ett bra kristet material på internet, gick han ut till Anna-Klara
och sa:
    – ”Nu vet jag vad jag ska jobba med. Jag ska jobba med kristen media.”
Sedan tog det två veckor och så damp det ner ett brev i brevlådan från Norea,
säger David med ett stort leende. Det var som om pusselbitarna föll på
plats. I tjänsten som missionsledare kan han kombinera sitt stora intresse
för datateknik och predikan.
    – Jag har ju min bakgrund och mitt intresse inom datateknik. Jag
är nyfiken på nya programvaror och redigering. Och vad jag än kommer
att göra vill jag inte lägga av med att förkunna.

Ett tydligt evangelium
Den senaste tiden har David lyssnat en del på Noreas program.
    – Vilket material! Jag har långt ifrån lyssnat på allt, men jag har lyssnat på
några avsnitt ur Vägen genom bibeln. Jag har till och med använt det några
gånger i arbetet.
När han tänker på hur man ska nå människor med evangeliet säger han:
    – Det finns inga genvägar. Vi ska berätta evangeliet, men göra det i kärlek.
Vi ska vara mycket tydliga. Man kan vara tydlig på olika sätt. Tydlighet
handlar inte om att stå och skrika åt alla som tycker annorlunda eller tror
annorlunda. Vår uppgift är att presentera Jesus. David fastnade för något
som Curt Westman sa i programserien Vägen genom bibeln:
    – Jag snappade upp det han sa om att kärleken är viktigare än allt annat.
Det som är viktigt blir värdelöst om du inte har kärlek. Han sa till och med att
det inte ens hjälper att ha rätt teologi om man saknar kärlek.

Samarbete med andra
Nu hoppas han på att hitta samarbetsformer och kopplingar till enskilda,
olika församlingar och organisationer för att få med fler i missionsarbetet.
    – Det bubblar lite idéer då och då. Jag får även en del förslag från andra.
Det gäller bara att komma ihåg allt. När min bror fick veta att jag hade fått
tjänsten kom han med ett förslag som nog lämpar sig bättre för en sådan här
organisation än för en lokal församling, säger David som har funderat
vidare på idén.

Internationell mission via media är också något som intresserar även om
han ännu så länge inte har någon erfarenhet av TWR:s arbete.
    – Kristen media idag är en mångfasetterad fråga. Jag tror att kristen media
i ett internationellt missionsperspektiv är mycket viktigt, speciellt i de
områden där vi inte når ut så lätt. Vi behöver nå de onådda och inte minst
nå de redan nådda. När man når de förföljda ger man dem en påminnelse
om att de inte är ensamma. Sedan gäller det att ha gott innehåll också,
menar David.

Efter ett inspirerande och medryckande samtal är det dags att bege sig
hemåt på den asfalterade landsvägen som ligger betydligt närmare åt andra
hållet.

Maggan Johansson
(Publicerad i NoreaNytt nr 2, 2018)