2018-12-12

Fånge i Indien blev Kristi tjänare!

 

 

Indien 2018

Mitt namn är Vinod* och jag kommer från en ickekristen bakgrund. Som barn var jag en extrem rebell. Jag var fjorton år när min pappa dog och blev då ännu mer oregerlig utan en närvarande pappa och fadersgestalt i mitt liv. Beroende av droger, alkohol, cigaretter och allt annat som man kan föreställa sig var mitt liv bortkastat. Det fanns ingen respekt för mamma och min äldre bror och jag var en fullfjädrad huligan.  Min enda dröm var att bli känd för mina ondskefulla upptåg och bli fruktad av alla.

Tillsammans med en grupp gangsters mördade jag en inflytelserik person. Vi sattes i fängelse och inom ett år släpptes vi mot borgen. Dagarna användes till att åka in och ut i fängelset, precis som i en dålig bok om poliser och andra gangsters. På 90-talet hamnade jag återigen i fängelse efter att ha blivit anklagad för flera mord. Jag såg att många fångar läste bibeln. Jag gjorde mig rolig över dem, kallade dem veklingar och slog dem tills de blödde. Fångvaktarna var skräckslagna för mig. Hursomhelst, under en period i fängelset föll jag hemskt illa. Mitt i min svaghet fann jag en sönderriven sida ur en bibel som låg på fönsterbrädan i badrummet. Jag tog tag i den trasiga papperslappen och började läsa:

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila (Matt 11:28).

Det räcker att säga att jag fascinerades av det jag läste. Det enda jag visste var att religionen sa att jag fick vad jag förtjänade på grund av mina synder. Det var mitt öde och kunde inte ändras.  Jag trodde att mitt hjärta redan var alldeles för mörkt för att något ljus skulle kunna tränga in. Men ett hopp smög sig in i själen medan jag återigen läste det trasiga pappersbiten.

Jag fick tag på ett Nya Testamente och började läsa som ett glupskt lejon som dras till kött efter många dagars hunger. Det var som om jag var den förlorade sonen och Nya Testamentet var skrivet till mig! Jag tiggde om att de kristna i fängelset skulle lära mig hur jag skulle be. Både övertygad och överbevisad knäböjde jag en kväll på det kalla fängelsegolvet och bekände mina synder, en efter en.

Det gick inte att hålla tillbaka tårarna när allt jag gjort i livet dök upp i mitt minne. Det var som om någon vred om mitt nakna hjärta. Efter bekännelsen kändes kroppen lätt som en fjäder. För första gången på länge sov jag gott på natten. I drömmen befann jag mig i en flod där mängder av människor drunknade. En tråd sänktes ned från himlen som bands fast runt min handled. Jag drogs upp ur vattnet och räddades. Morgonen därpå vaknade jag upp till en fullständigt förändrad människa- en helt ny skapelse! Någon berättade att det fanns ett radioprogram som undervisade om Jesus.

Jag bad till Gud att fängelseledningen skulle ge mig tillåtelse att få ha en radio. Gud gjorde så att deras hjärtan mjuknade och jag fick en liten radio och fick möjlighet att lyssna på TWR:s radioprogram Vedapatasala (Vägen genom bibeln). Programmet var på mitt eget modersmål, Teluga. Det var manna för mig!

Närd av Guds Ord växte jag till i andlig styrka. Ju mer kunskap jag fick genom att lyssna, ju mer predikade jag när det gavs möjlighet att prata med någon. En dag bad jag Gud om att få bli ännu mer använd. Då upplevde jag hur Gud smorde mig med helig eld från huvudet ända ner till tårna. Jag förändrades och folk som fanns runt omkring mig började förändras … alla mina fiender blev mina vänner.

Till min förvåning blev de flesta straffen sänkta när jag slutligen skulle dömas för mina brott. Det blev livstidsstraff jämte andra former av straff. Jag accepterade detta även om jag ansåg att jag förtjänade ett hårdare straff. Min verksamhet i fängelset fortsatte och jag fick leda mer än 300 fångar till Kristus. Alla som ville dela gemenskapen samlade jag för att lyssna: en timme på morgonen, en timme på kvällen, varenda dag.

Bibelstudierna fortsatte på varje avdelning i fängelset. Vi upplevde Guds under och helanden på dessa gudstjänster. Många av fångarna som deltog i gemenskapen är nu Guds tjänare i den fria världen. Efter millennieskiftet fick jag förlåtelse: Gud tog mig ur fängelset. Det första jag gjorde efter frigivandet var att gå med i en församling och bli döpt. Jag kunde inte vänta en enda dag med det! Ert radiobudskap har förvandlat mig och fortsätter varje dag att leda mig i Herren. Jag var en gång en gris, men nu är jag Guds tjänare som arbetar i hans rike!

*namnet är ändrat

källa: twr