2018-07-09

Årsmöte med fokus på Balkan

Foto: Per Runeson

I år är det 25 år sedan Norea Sverige grundades, och föreningens årsmöte
hölls i Stockholm den 14 april. I anslutning till detta hölls en missionskväll
om att vara kristen på Balkan. Efter årsmötesförhandlingarna fick vi
lyssna till Gjohn-Marko Berisha som växte upp i en imamfamilj i Kosovo.

Ett mellanår
År 2018 har varit ett mellanår för Norea Sverige. Styrelsen har stått för den
operativa ledningen av verksamheten och samtidigt arbetat med rekrytering
av ny missionsledare. De anställda arbetar självständigt och tar stort
ansvar, men det långsiktiga ledarskapet har saknats och vi ser fram mot att
David Castor tillträder som missionsledare i augusti.

Per Runeson inledde årsmötet med att tala om Herren vår herde och ledare.
Ur årsmötesprotokollet:

Gud kallar till gemenskap och tjänst. Norea vill vara med och samla in den
skingrade hjorden till gemenskap med Herden. Vi har fått märka hur Herren
varit Noreas herde under det gångna året. ”Så säger Herren Gud: Jag ska
själv ta hand om mina får och vårda dem” (Hes. 34:11).

Historiska rötter på Balkan
Norea Sverige stödjer program i Kroatien och Bosnien-Hercegovina. Därför
var mycket aktuellt när Gjohn-Marko Berisha berättade om sin bakgrund i
Kosovo, som också var en del av det forna Jugoslavien.

Gjohn-Marko växte upp i Kosovo under socialistiskt styre, i en familj
där många generationer på mammans sida varit imamer. Samma väg var
utstakad för honom, men hans kritiska granskning av marxistisk filosofi ledde
till att han blev relegerad från skolan. Gjohn-Marko tog sig till Belgrad där
han arbetade en tid. Nu är vi framme vid balkankrigets decennium, och när
några albanska generaler deserterade till den kroatiska armén var det inte
möjligt att som alban stanna i Belgrad.

Liksom många andra från det sönderfallande Jugoslavien flydde
Gjohn-Marko till Sverige. Här mötte han Claes-Göran, en pastor som sökte
en person med kunskaper i engelska, bosniska och albanska. Gjohn-Marko
blev tolk för Claes-Göran. Ibland reagerade han starkt på budskapet som
han tolkade, som stod i kontrast mot hans egen övertygelse, men så småningom
blev det honom själv för starkt och han tog emot Jesus och blev döpt.

På Balkan är den historiska och religiösa identiteten viktig. Vad händer då
när en muslim blir kristen? I Kosovo kan man spåra historien tillbaka till
illyrier, som nämns i Rom 15:18. Då är det lättare att få acceptans som kristen.
I andra delar av Balkan är det svårare, till exempel för bosniaker, vilkas
identitet formats av att de hamnade i kläm mellan öst- och västkyrkan.

Gjohn-Markos föredrag var upplysande om hur viktigt det är att förstå hur
tro och kultur vävs samman på Balkan. Han uppmanade också till förbön
för människorna där, så att evangeliet kan nå in och verka till försoning
mellan människor och mellan Gud och människor.

Per Runeson

(Publicerad i NoreaNytt nr 2, 2018)